Det värsta med att ha stygn fulla magen, är att man hela tiden går och väntar på att det ska läka ordentligt. Jag äter fortfarande lite smärtstillande då "fysisk aktivitet rekommenderas". Igår fysiskt aktivitetade jag mig så det blödde från magen. Ok, det störtblödde inte men nog för att förbandet blev lite rött) Jag gick runt på City gross i ca 15 minuter. Det kan väl inte vara så bra? Folk måste ha trott att jag var gravid eller magsjuk. Jag gick med handen på magen (som för att hålla upp det största såret) hela tiden i saaaakta mak....det kändes bättre så, och det kanske var tur för annars hade det kanske blött mer? Jag trodde att jag skulle halvdö när jag satte mig i bilen (både dit och hem...en resa på 4 minuter). Det högg som att nyckelbenet hade gått av. Antar att det var lite koldioxid kvar i mellangärdet...De var värst när jag andades, så den höll jag större delen av resan.
Inatt kunde jag sova någorlunda normalt. Jag sover på soffan för att undvika ben som slängs över mig, eller en 30kg's trampande bulldoggsdam som inte har styrsel på varken ben eller vart hon slår ner sin rumpa. Hela magen är som ett blåmärke, men det går bra att sitta nu iallafall. Igår högg det överallt, nu är det mer en molande värk.
Måste säga att jag är livrädd för mat...Jag är galet rädd att det ska komma en attack (för det kan det göra även om gallan är bortopererad) nu när det är så pass färskt. Jag tänker inte utmana ödet genom att äta något "våghalsigt" som äpple eller gurka på minst några veckor (tills jag är säker på att allt har läkt ihop). Men tänk om alla bekymmer bara försvinner!! Då kan jag äta min älskade äppelpaj innan vintern kommer! =D Den har jag väntat på hela sommaren! Visst, det är gott med blåbärspajer och sånt oxå, men INGET slår en riktigt smarrig äppelpaj!
Ha en fin dag!
Hoppas du kryar på dig snabbt! Ha en fin dag och vila lite också ;-) kram
SvaraRaderaKommer ihåg känslan precis. Den där jäkla koldioxiden är inte rolig! Jag var också livrädd för att äta första tiden. Men efter bara några dagar åt jag grillat med beasås, vilket hade varit totalt omöjligt innan. Och jag kände ingenting, värsta lyckokänslan! Hoppas du kommer känna likadant när du äter äppelpaj nästa gång ;)
SvaraRaderaMen fy så jobbigt du har det nu! Ska du verkligen behöva röra på dig än? Det låter ju jättefarligt att gå och blöda :´(
SvaraRaderaMmm, håller med dej äppelpajer är så goda!
Aj aj... ja det ör inte gott de där första dagarna men rätt som det är så vänder det. Var snäll mot dig själv. :-)
SvaraRaderaUsch och fy, inte kul att ha ont. När jag var ung gjorde jag en lapraskopi och då sprutar de oxå in gas i magen, världens träningsvärk i axlarna efteråt! Hoppas det blir bättre snart så du känner att du kan röra dig utan att riskera blodvite!
SvaraRaderaÖnskar dig en massa kryapådig och hoppas verkligen att du skall slippa besvär i framtiden!! Tänk vad det skulle varit skönt.
SvaraRaderaKramar
En liten nyfiken fråga är ang ditt tidgare inlägg "matkassen" så skymtar en jättefin köksö/bänk i bakgrunden, kommer den från ikea? Vet du om den finns att köpa fortf?
SvaraRaderaHoppas din värk släpper och krya på dig!
Tack snälla =)
SvaraRaderaJag tror inte att den finns längre. Vi köpte den för 7 år sedan och jag tror att dom slutade med den bara något år efter, tyvärr. Jag gillar den skarpt! Får plats med hur mycket som helst (både negativt och positivt), men bänkskivan är sliten så den ska bytas nu när vi flyttar :)
Du ska se, det är snart bättre och sen hoppas jag att du slipper fler besvär... kram
SvaraRaderaDet är bara att hålla ut, det läker tids nog...
SvaraRaderaHåller med om att äppelpaj är den bästa av dem alla! Håller tummarna att du snart får smaska på en!
Kram Pia